» Muskelskador

Muskelskador

Inom idrotten uppstår muskelskador vanligtvis antingen på grund av direktkontakt med annan idrottsutövare, t ex inom sporter som fotboll, handboll och ishockey. Den vanligaste formen av muskelskada är då en s k kontusionsskada som oftast drabbar lårets framsida. I folkmun används ofta begreppet "lårkaka". Dessa skador är i allmänhet inte allvarliga och kräver sällan operativa ingrepp. Muskelbristning (ruptur) är en annan skada som t ex kan drabba löpare i samband med accelerationsögonblicket vid spurten eller balettdansare vid stretchingövningar. De flesta muskelbristningar inträffar i muskler som löper över två leder och den muskulatur som oftast skadas är hamstrings på lårets baksida. En muskelbristning innebär att muskel-senkomplexet blir utsträckt mer än vad det tål och leder till att muskelfibrer går sönder. En muskelbristning kan vara total eller partiell. Båda typerna av muskelskada, kontusionsskada och muskelbristning orsakar en blödning och olika grad av svullnad beroende på typ av blödning. Beroende på blödningens typ brukar man dela in muskelskador i intra- och intermuskulär skada. En intramuskulär blödning innebär att blodutgjutelsen uppstår innanför muskelhinnan (fascian) som omsluter muskeln. Detta resulterar i ett ökat tryck inne i muskeln med kvarstående eller ofta gradvist ökad smärta, svullnad och inskränkt rörlighet. En intermuskulär blödning innebär att blödningen uppstår mellan musklerna och resulterar initialt i ett ökat tryck men allteftersom blödningen sprider sig mellan musklerna sänks trycket och därmed minskar svullnaden och smärtan.

Symptom

Den akut skadade idrottaren anger ofta en plötsligt påkommen smärta. Smärtan försvinner gradvis inom det närmaste dygnet (intermuskulär blödning), men kvarstår eller t o m ökar om det är en intramuskulär blödning.

Vad kan man göra själv? I det akuta läget bör man så snabbt som möjligt sätta på en kompressionslinda för att minska blödningens omfattning. Vid muskelskada på lårets framsida bör knä- och höftled då vara böjda. Anledningen är att minska blödningens omfattning. Lägg gärna en "kylpåse" på muskeln ovanpå bandaget (ej direkt mot huden!) i smärtlindrande syfte. Håll benet i högläge, om möjligt.

Hur behandlar läkaren skadan?

De flesta muskelskador kräver ej kirurgisk behandling. Men om smärtan kvarstår eller ökar efter första dygnet så bör man kontakta läkare. I sällsynta fall kan emellertid ett direktslag mot muskeln på lårets framsida resultera i ett benbrott (fraktur), vilken säkerställs med röntgenundersökning. Kompartmentsyndrom är en annan sällsynt differentialdiagnos, vilken ger sig tillkänna genom att den skadade anger kvarstående eller allt högre grad av smärta samtidigt som låret svullnar kraftigt och blir "stenhårt". Orsaken är här en intramuskulär blödning och trycket bör mätas i låret. Om osäkerhet råder vi muskelbristning vad gäller dess omfattning, partiell eller total, så kan en MR-undersökning ge svar på detta.

Rehabilitering

Behandlingen och rehabiliteringen vid muskelkontusionsskador kan delas in i olika grupper baserat på hur allvarlig skadan är, vilket i sin tur beror på graden av rörelseinskränkning. En kontusionsskada på lårets framsida som har resulterat i en intramuskulär blödning leder till försämrad böjning i knäleden och betyder relativt sett längre tid för läkning och rehabilitering. Behandlingen och rehabiliteringen vid muskelbristningar kan också delas in i olika grupper beroende på omfattningen av de sönderslitna muskelfibrerna. Vid muskelbristning på lårets baksida innebär t ex Grad I att den skadade anger lätt smärta och svullnad men har fullt rörelseomfång i knäleden. Grad II innebär måttlig smärta, viss defekt i muskulaturen lokalt vid fiberbristningen, svullnad och minskat rörelseomfång i knäleden. Grad III innebär mer intensiv smärta och större svullnadsgrad och sämre rörlighet i knäleden samt att en måttlig till stor defekt kan kännas vid beröring lokalt där fibrerna har gått sönder.

Källhänvisning

Engebretsen L. Akuta Lårskador. In: Bahr R, Maehlum S (eds), Idrottsskador. Gazette bok, Danmark, pp 283-300, 2003. Peterson L, Renström P. Skador I muskel-senkomplexet. In: Peterson L, Renström P (eds), Skador inom idrotten. Prisma, Stockholm, Sverige, pp 30-39, 2003. Werner S. Thigh. In: Kolt GS, Snyder-Mackler L (eds), Physical Therapies in Sport and Exercise. Churchill Livingstone, London, UK, pp 365-378, 2003. Svoboda SJ, Taylor DC. Muscle injuries. In: Johnson DL, Mair SD (eds), Clinical Sports Medicine. Mosby Elsevier, Philadelphia, USA, pp 117-128, 2006. Coen MJ. Thigh and leg. In: Johnson DL, Mair SD (eds), Clinical Sports Medicine.Mosby Elsevier, Philadelphia, USA, pp 657-664, 2006.