» Ljumssmärtor

Ljumsksmärtor

Ljumsksmärtor är vanligt förekommande inom lagidrotter såsom fotboll, ishockey och innebandy. På elitnivå i fotboll har ca en femtedel av utövarna bekymmer från ljumskarna och det är vanligt med återkommande besvär från ljumskarna. Ljumskskador kan vara akuta, dvs komma plötsligt, men vanligaste är att skadan uppstår efter en längre tids överbelastning. Det finns många olika underliggande diagnoser till dessa besvär och det är viktigt att ställa en korrekt diagnos för att behandlingen skall bli framgångsrik. Kontakta en idrottsläkare eller leg sjukgymnast med specialistkompetens i idrottsmedicin för diagnosticering och korrekt behandling. En tidig kontakt ökar chansen till god läkning och minskad återfallsrisk.

Orsak

Ljumsksmärtor uppkommer ofta efter långvarig repetitiv belastning. Vanligt är att besvären debuterar efter en period av byte av underlag som till exempel konstgräs, grus, spel inom- och utomhus, eller en kraftig ökning av träningsdosen. Ishockey- och fotbollsspelare är kända för starka benmuskler och en obalans mellan benens och bålens muskler avseende rörlighet och styrka kan vara en annan orsak till att dessa besvär uppstår. Inom Europeisk elitfotboll har man sett att ljumsksmärtor är vanligare i Norden och England än i Sydeuropa vilket kan tyda på att klimatet spelar en viss roll.

Symptom

Gemensamt för ljumskbesvär är att idrottaren beskriver smärtor från ljumsken och lårets insida. Smärtorna kan komma från insidans muskulatur (adduktormusklerna). Då kan idrottaren ofta cykla men inte löpträna. Om smärtorna och en ömhet också sprider sig uppåt över bukväggen kan detta bero på en svaghet i bukväggen, ett sk "idrotts-bråck". Typiskt för dessa besvär är att smärtor uppkommer i samband med hosta.

Behandling

En misstanke om ljumskbråck eller svaghet i bukväggen bör undersökas med herniografi-, ultraljud- eller magnetkamerundersökning. Dessa skador behandlas i de flesta fall med operation. Om det rör sig om en svaghet eller överbelastning i muskulaturen på lårets insida (adduktortendinos) bör aktiviteten avbrytas och rehabilitering av skadan påbörjas. Det är alltid viktigt att utreda skada och orsak till skada. Analysera om det finns någon yttre orsak såsom byte av underlag, skor, ändring av träningsmängd, metoder eller om det finns någon inre orsak såsom obalans i muskulaturen, nedsatt rörlighet eller liknande. Kontakta alltid en idrottsläkare eller leg sjukgymnast med specialistkompetens i idrottsmedicin för utredning och fortsatt behandling. Tips på övningar finner du i länken ovan. Om besvären funnits där en längre tid kan de båda första faserna att ses som en inledning på rehabiliteringen. Författare: Marita L Harringe, med dr, leg sjukgymnast

Källhänvisning

Hölmich P, Uhrskou P, Ulnits L et al. Effectiveness of active physical training as treatment for long-standing adductor-related groin pain in athletes: randomised trial. The Lancet 1999:353; 439-443. Karlsson J, Renström P, Holmström E, Forsberg A. Idrottsskador - frontlinjen inom behandling och rehabilitering. 2007. Kapitel Centrum för Idrottsforskning, Stockholm Peterson L, Renström P. Skador inom idrotten - handbok om förebyggande, behandling och rehabiliterande åtgärder för aktiva, ledare, instruktör, sjukgymnaster, läkare m fl. 2003, Prisma, Stockholm